Klecksografi
Konsten att vika bläckplumpar
Droppa bläck på papper, vik, öppna: plumpen är speglad, och plötsligt tittar något tillbaka. Med det ögonblicket har människor lekt i mer än 150 år.
En kort historia
- Mitten av 1800-talet
Den tyske poeten och läkaren Justinus Kerner viker bläckplumpar till spöklika figurer och skriver verser till dem. Han kallar dem klecksografier; hans bok ”Kleksographien” kommer ut 1890, efter hans död.
- 1896
Boken ”Gobolinks” gör plumpvikning till en lek för barn och vuxna: gör en plump, hitta varelsen, hitta på ett rim till den.
- 1921
Hermann Rorschach publicerar tio bläckplumpar för sitt psykologiska test. Det är därifrån de berömda fjärilarna och fladdermössen kommer.
- I dag
Blotkins tar vecket till telefonen: du droppar bläcket, viker sidan, och en liten trollkarl hjälper plumpen att vakna.
Varför vi ser ansikten
Vår hjärna letar hela tiden efter ansikten – i moln, eluttag och kaffeskum. Det kallas pareidoli. En vikt plump gör det lätt: vecket gör den symmetrisk, som ett ansikte eller ett djur, och två prickar bredvid varandra läser vi som ögon.
Gör en på papper
- Vik ett papper på mitten och öppna det igen.
- Droppa några klickar bläck eller vattnig färg på ena halvan, nära vecket.
- Vik ihop det och tryck hårt med handen. Ju längre du trycker, desto längre flyter bläcket ut.
- Öppna det långsamt. Plumpen är nu speglad på båda halvorna.
- Leta efter ögonen. När allt har torkat ritar du dit dem – och ger din varelse ett namn.
Eller låt trollkarlen göra det
I Blotkins sker vikningen i telefonen – på iPhone Duo fäller du bara ihop den. Appen läser formen och gör den till en varelse med ett namn, en art och en rad ur sin fälthandbok.
Nokewing
Nibvidot
Tetshell Zu